söndag 28 december 2008

a room with a gaddamnd view motherfucker.


det var en gång någon som sa att världen är alldeles för absurd för att ens bry sig om att leva i den. det är möjligt att jag tycker att det kanske är helt korrekt reflekterat. att hitta någonstans där man inte kan bli drabbad av sitt liv och stanna där, är kanske precis vad man borde göra. någonstans där en ost inte har en egen hemsida. där borde man kanske skaffa ett rum med havsutsikt. med en butler som har vita handskar o vars enda livsuppgift är att servera mig med iskall tranbärsjooooos med en liten liten lime i o räkna ihop mina yatzypoäng. helt i onödan eftersom jag ändå alltid vinner. han ska heta james.
tack.

cake or death? death or glory?

i stunder av ensamhet, när månen är halv o någon form av svar eller klarhet inte bara tog en omväg, utan totalt uteblev, brukar min arma hjärna flytta. ta sina tillhörigheter i form av rationalitet förnuft o allmän smarthet o flytta. flytta dit det är svårt att nå den. mottagningen är dålig o man måste ropa hallå hallå i hundra dagar innan man hör ett lågt
"ja hör dig inte ring senare".
där finns i alla fall små små hål eller rum i verkligheten som tillåter visa tankar. ett rum av ständig vargtimme då man kan säga saker man annars aldrig vågar. tänka saker man annars inte skulle. där brukar min hjärna fantisera ihop bland annat, saker som en eventuell framtida kärlek kommer att stilla viska mina öron. saker en eventuell framtida kärlek kommer att göra. det är högst desturktivt. det är högst destruktivt tills man inser att oboy det finns kärlekar, forna framtida samtida, som överträffat fantasierna som skapats, i dessa verklighetens små hålrum. å det är när denna insikt kommer till mig som hjärnan flyttar hem till toppen på min kropp igen, gör ett skutt o hög femma till livet, lämnar verkligheten, rationaliteten och förnuftet åter, och gör saker. saker av förunderlig karaktär. saker med grund i de småsmå hålrummen av verkligheten som egentligen inte finns.
är man inte invigd kan det förvirra. o jag inviger sällan någon.

Årets julklapp
















hon kom i lila tights å lämnade den.
en fågel.
en tall-joxe.
hon kom med en påse blodiga apelsiner.
hon åt o gick. hon lämnade fågeln.
hon lämnade tall-joxen. long live the tall-joxe.
piiip piiip

Räddaren i blå tuttklänning från söder.













när man är liten å sjuk å ensam.
då.
då är det bra fint att man har personer i blåtuttklänning som kommer å lagar mat åt en. lagar smasksoppa medan finstrumpan sitter på blåafinapallen å tittar på.
till exempel kan man göra grön giftig ärtsoppa.
till exempel kan man få alla svar. alla svar, hon har dom. för att hon redan vet.
gemensam tankebakgrund gör samtalen kravlösa.

fredag 19 december 2008

Nej men se, det är Tiina på KB




jag å relionshistoria bästa uppsats vackra starka fast ändå ljuva vännen såg Tiina Rosenberg på KB idag.
det är värsta kändishaket. jag har sett Lars Lejonborg där. jag har sett Fredrik Lindström där. Jag har sett Thomas Östros på väg därifrån.

torsdag 18 december 2008

saker jag ofrivilligt dödat.

ett två tre













även i köket har döden härjat.




tvättdaly

jag har inte tvättat på länge. då får man klura ut listiga alternativa metoder för att långkalstrumpan inte ska lukta snusk.
till exempel att provosorisk tvätt i handfatet. med upphäng i duschen.
till exempel.

tisdag 16 december 2008

Är det jag som är Linda?

svarar ja inte i min telefon i veckan så leta efter mig i min lägenhet. jag kan ha blivit yxmördad. jag har ingen extern extranyckel så ni får bryta er in, vilket kanske kan bli mullemeck med extra krångel för dörren öppnas utåt. det kan också hända att jag inte svarar i telefonluren för att jag sitter i finkan. misstänkt för att ha lackat ur o fiskfiléknivat en gormiga karl. här är anledningen till mitt eventuella uteblivna telefonsvareri.
det är typ gängbråk med biltut utanför mitt fönster. med skrik o gap o bråk o liv i hohoholken med arga röster och bilar och stampande repektive smygande steg.
det är tydligen någon som är jävligt eager att säga min granne något. denna milt uttryckt läskiga man megatutar mitt i natten med bilen, går runt och gormar i lilldungen o gapar bland tallarna. LINDA LINDA LINDA, ja tydligen heter hon så. LINDA LINDA VA FAN LINDA. jag såg att han där i lilldungen glutta på min cykel. den ska du ge fan i, skrek jag argt och hytte aggresivt med näven genom mitt intesåmycketpansarglasfönster.
SKOOOOOJA!!!!!!!!
jag satt livrädd i köket med luren i näven o tydligen övertygad att det var jag, jag själv som var LINDA, o svor över att hon som bor på söder inte svarade i sin jävla mobiltelefon nu när jag kommer att bli yxmördad av galen biltutarman.
sen kom jag på att jag inte är LINDA LINDA VA FAN LINDA. jag heter något helt annat och är tuff å hård som elefantben å att jag faktiskt bor o lever här å jag tänker inte ta nånjävla LINDA LINDA VA FAN LINDA skit mitt i natten bara för att hon råkar bo brevid mig. så jag satte på mig ytterjackan över snygga sova tightsen, min most skräckinjagande och respektivgivande skor för att gå ut å ha en snabb och förhoppningsvis konstruktiv konversation med gap o biltutmannen.
precis när jag i min farliga mundering tittar ut genom fönstret för att se om tokfan är kvar ser jag bilen dra åt helvete. å tack gode gud för det.
du har gapat ditt sista jävla gap på den här gatan mister. din sista tut är tutad under det här fönstert kompis. dra åt helvete och skicka inte kort din jävla jävel.
tänkte jag. ska jag säga. om det händer igen o köra en århus kata å se honom springandes av skräck försvinna in i söderorts dimman. jag ska skrika efter honom. dra åt helvete. å LINDA LINDA VA FAN LINDA kommer vara mig evigt tacksam. kanske koka kaffe varje morgon.
inatt blir natten då jag äntligen kanske kan få sova lite.
pliis. prätty pliis.

lördag 13 december 2008

välmående



den där kjolen sitter inte sådär löst längre.

golven där jag bor nu är inte sådär bruna.

men vissa saker är precis som förr. till exempel hängbröst och soffan gjord av dödad kossa.

tisdag 9 december 2008

Hej fego fegis!

jag är en fegis. kanske norra europas fegaste.
jag vågade inte ens gå dit.
nej jag tänker aldrig i näven gå dit ensam. jag kan gå sårbar
men inte helt genomskinlig coh naken.
jag vågade inte ens se.
ännu mindre öppna fågelmunnen å skrika älska mig
snälla
älska mig
.
hade jag åkt igen hade jag gjort det. jag lovade att jag skulle göra det. mig och kartongMadonnan lovade jag.
mer civiliserat hade jag gjort det. mer civiliserat än å gapa och gestikulera frenetiskt och visa sin litenhet överdrivet mycket.
naturligtvis.
jag skulle gjort det om jag hade åkt.
vart rödast i håret. lett mitt finaste gladaste.
kanske kramat eller high å low fiveat
grabbat tag i handen och fört den till mitt bröst
å
viskat ta för dig kompis. men inte för hårt.
klämt eller tryckt
lite i handen och hoppats att innebörden av klämmet eller trycket framgick
titta igen
se
kolla jag mår bra nu
ser du vilka trick jag skulle göra för dig
se hur fin jag kan vara.
civiliserat naturligtvis.
sofistikerat men varmt.
hjärtligt,
gick det bra kanske till och med innerligt.
mild men tuff.
i finstass med vackra tryggingivande vännen.
åh.
kanske ritat på handleden, visat och sagt
tryck
hoppats att skämtet framgick.
nu vågade jag knappt ens höra.
å det blev aldrig att jag åkte.
åh.










?

Snask i väsk

man borde alltid ha snask i väskan.
något litet att snacksa på när suget blir ohanterbart,
som idag exempelvis.
jag tackade himelen och alla loppor för att jag hittade en typ tre månader gammal chokladbit
(av lyxmodell bör aristokratiskt tilläggas för att förminska skabbigheten i att en gammal sunkiväskchokladbit).








något nöjd jag var när jag med tjackisskakiga
händer stoppa in hela i munnen i en
endaste bit och återigen kunde se folk i ögonen utan att vilja riva dom.
den var hård.
fast den skulle vara mjuk.
den fastnade i tanden
och
i gommen (!!?)
den var nödvändig.
tack.
tack för att jag är så
SMART.
å att jag väskstädar och
packningsinventerar så sällan.
bra tänkt.


Personlighetstest kompisprövning


alla som känner mig vet att jag har problem med 2an
på offentliga platser eller hos andra än min
egen sits.
alla som någon gång har gjort saker med mig som innebär att sitta
instängd i mörker utan möjlighet till toatillträde vet att jag har problem med
1an överlag.
alla som sett mig naken vet hur stjärnorna på ryggen ser ut
men det är bara en som dragit linjer.
alla som ätit mina scones vet att dom är lite torra trots att dom är gjorda med mycket
love.
dom som gjort mig glad vet att
tåren inte är långt borta eller
att den kommer snart.
alla som gjort mig illa vet det oftast inte.
du som trodde
trodde så fel och förlåt.
alla som någon gång vaknat brevid mig vet
att det inte alltid är en fröjdefull
vacker syn.
alla de som somnat brevid mig vet hur det låta.
alla som provat titta på film med mig
vet hur det brukar sluta.


fittsvampscelibat

jag önskar att du klev i bajs
och inte märkte det.
ställde skorna i hallen och bajslukten spred sig.
å fan va det luktar skulle du tänka en vecka elelr dagarna och timmarna
senare
å sen när du väl kom på att
å ma gaaad
jag har klivit i bajs så har det redan stelnat å
du måste skrapa bort det med en
kniv.
fast du hittar ingen verktygskniv så du måste ta en
kökskniv.
sen får du bajsmolekyler i munnen när du käkar
trots att du diskat den flera många
många gånger
för du är för snål för att slänga kniven å låter dina polare äta med den när dom kommer över.
sånt önskar jag.
å sån är du.

söndag 7 december 2008

ibland vardagstid




























































jag läser lite.
jag skriver mindre.
jag hänger.
jag pausar å konsumerar
gaddamit to mycket.

Integrationsteorier.

jag tände två stycken ljus idag.















ett för mig och alla andra.
ett för den nästan bottenlöst djupa insikt jag kommit till. jag ska ha ändrat innehållet i min
fenomenalt genomarbetade insiktstanke tills det att jag ska tända det tredje. sen när det väl är dags att sätta fyr på det fjärde och sista kommer det att ha hänt. snälla
sen samlade jag namn och köpte ansikten på marknaden. jag hade festlig namnskylt
stod vackert
log inbjudande vid ett dukbeklätt bord av stabil karaktär. pratade om seminarier och praktikplatser. ca 25-30 per år och banker.
såg ett pirr i magen för att kanske kanske,
men inte.
inte nu heller.
tvivlade.
men kom igen på raksträckan
tillbaka. såg en äta grodbakelse på en nanosekund och pratade med en som vet vad termen egentligen innebär.
bråkade med luren.
knäppte på knappen och tvivlade igen.
promenerade i klackeskor och lyssnade på davidlåten.
blev inte ignorerad, men inte rörd på heller.
hyrde en grej och trodde jag såg dig på tunnelbanan.
inte nu heller.
måndag imorgon. hej nationalism.



ansiktsresultat.
foto by självutlösaren



lördag 6 december 2008

titta jag ser dig

kanske borde man börja spela på tärning.
för lite omväxling.
varje siffra har ett uppdrag,
ett val, någon att ringa,
en maträtt. vad som helst.
valen blir mindre. snävare och tydligare.
man kan ha utmanardagar och snälladagar när alla siffror bara är olika variationer på snask.
utmanardagar är varje siffra en läskig grej av olika karaktär. sånt som är läskigt på insidan eller kanske sånt som utmanar på utsidan.
berätta att du tänkt på honom.
ta tre steg i taget upp för trappan.
ringa samtalet. bara äta röda saker.
valen är gjorda och manifesterade,
förkroppsligade i tärningssiffrorna därför har man inget val.
man måste göra det. det som man redan bestämt.
å












då kommer det inte bli svårt att göra det heller.
en annan regel är att man får inte hitta på nya grejer till siffrorna förrän man gjort dem. så det gäller att vara smart när man bestämmer siffrornas innebörd.
jag vet att någon skrivit en bok om siffror
och val. jag vet inte vad den heter.
mm. nu är det bara att ordna tärning. gärna spexigt snygg i plast kanske självlysande siffror. så man kan tärna överallt utan att skämmas. kolla vad gör hon? hon kastar tärning. jaha ja hon måste vara väldigt uttråkad.
mm. helt korrekt

Konstfacks julmarknad




















inhandlad.

upphängd.

torsdag 4 december 2008

Relationernas jus cogens?

jag är så trött på vinterns begränsingar. kroppen blir en klump.
kläder tynger och i lager på lager
utanpå kroppen å man försvinner långt bort från där man trodde att man slutade.
vintern gör kroppen kompakt.
jag flyttar hela kroppen när jag vill vrida på huvudet och dubbelkolla så att ingen bilbussellerargcyklist vill göra mos av mig.
den blir spänd genom hela hela.
armarna in mot revbenen. händerna knutna.
rumpan knipen nästan hela dagen o man kommer hem
med träningsverk.
vinterns kompakta klumpandet måste förändras.
jag tror på täcke.
lördagsmornar.





onsdag 3 december 2008

livet i fargervik

















ibland är att be om hjälp det smartaste man kan göra.

Mitt hjärta på 42 street.




sexfrekvensen hos svenskar eller
kanske till och med globalt måste vara högre en lördags morgon än exempelvis en tisdagkväll
efter rapport tid.
den globala sexfrekvensen per capita
är det någon som räknat ut den?
när är den högst? lägst är den enligt mina kalkulationer i slutet av januari.
eller kanske alla dagar i januari.
det är mörkt.
man är fattig. man har fetmaångest över alla späckig julmat man kalasat på och orkar inte ens tänka på hur vit och cellulitig man ser ut i badrumsbelysningen.
kanske repriseras allt bra på tv man missat under hösten för man vart så nedrans upptagen att oroa sig för finanskris och
att saab kommer säljas och
att rasbiologin i och med dns ledare imorse och ny läskig forskning förmodligen kommer få ett obehagligt uppsving och
att världen är orättvis i nord och syd och att man inte ens kan lita på rättvisemärkt längre.
sånt påverkar svenskens libido.
speciellt när det är mörkt.
då blir det således mindre jökande på tisdagskvällar och sexfrekvensen i nordanländerna sjunker drastiskt.
föds det inte mer barn i mars än i exempelvis september oktober november? barn som blivit till runt midsommar är fler än de som producerades i vintermörker? det måste finnas siffror på detta. det är mer att göra på bb runt mars april än på hösten.
ska ni ha barn?
gör barnmorskorna en tjänst- jöka mer på vintern. jag lovar annars blir det kanske strejk igen. jag skulle kunna stå strejkvakt. jag har solidaritet och klara sympatier. sprid ut jökandet och således barnafödandet lite folket. sprid ut det. snälla jöka mer på vintern.
nej
men på riktigt jag vet ju liksom inte.
jag vet nästan inget alls och om sexande vet jag mycket lite. kanske har ni ändrat det.
jag vill veta när sexas det mest?
och varför just då.
jag skulle sätta pengar på lördags alternativt söndagsmornar.
en lågoddsare är torsdag eftermiddag eller måndag efter kobra (om man inte är kulturtant och kobrakillen med ögonbrynet gör det för dig).
sånt klurar jag på när jag vaknar ensam en lördagmorgon.
en helledig
helgmorgon.

tisdag 2 december 2008

Detektivbyrån


det här är mitt bästa band.
jag såg dom för några veckor sedan. såg dom spela på fina klubben.
jag hade sådant sprätt i benen.
sprättben deluxe.
fick sådant sprätt i armarna
att jag fick lov att hålla om bröstkorgen för att inte boxa till någon av lycka.
jag hade sådant sprätt i hjärtat.
ett renodlat
sprätthjärta
och det vara bara för er.
lite för han med glasögonen, men mest för detektiverna.
de är mitt bästa band.
verkligen bästa band.

måndag 1 december 2008

Ch hjärta E 4ever

min vän.
som har en kärlek
som en gång var i det lilla landet i öst.
vän. hjärta. utlopp.
min vän. spegel spegel i
dörrhandtaget där, se till mig som liten
känner mig
känner dig, there is nothing we can do.
jo du kan vän. hjärta. utlopp. kärlek. spegel.
du kan.
samma hjärta som kan så bra



















har pulkan på toaletten.

Surkål rövhål















så här många pistagenötter lyckades jag lirka upp utan att öppna förpackningen.
utan att dela på skalhalvorna.
tänk.
bara 25år och så himla lyckad.
tänk. att hon hade det i sig, det hade jag aldrig trott.
tänk. så ung och så mycket talang.
man vet att man är lyckad när man kan lirka ut nötterna utan att separera skalhalvorna.
utan att bryta förpackningen.
mm tänka sig.

söndag 30 november 2008

postkodsnyheterna










jag tände lite candles.
det råkade bli one för mycket













jag åt chokladtomte.
huve först å kroppen sen.



å stirrade ut över ägorna i ljuset av en viss stjärna.
adventsstjärnan

lördag 29 november 2008

Spårförnedring




















i torsdags morse fick jag lov att stå på tunnelbanan. det var katastrofmycket folk och kroppen pressades mot dörrarna. samma dörrar öppnas vid gullmarsplan och min förkärlek till negativa rum och mellanavstånd å att mäta dessa avstånd
tvingade mig å
ögat att titta ner mellan perrongen och vagnen
och blicken fortsatte att ramla ner
ner
mot spåret. den dära glipan mellan visade mig hela vägen ner till spåret å vad får jag se? på spåret ligger
en oöppnad kondom.
förpackad.
ett misslyckat ragg.
förnedringen att ha kvar den var tydligen förstor för den tidigare kondomägaren. brännandes i bakfickan.
plånboken
eller väskan.
spelar ingen roll var den ligger, för ägaren vet att den fortfarande ligger kvar.
oanvänd.
förpackad.
ja hajjar. jag skulle med ha kastat den.
fast kanske hade man siktat i ansiktet på den som inte ville. ligg med mig eller dra, å ska du dra så kan du
dra åt helvete.


mm grattis kära pyntarbiovän

torsdag 27 november 2008

Geni strategi

vill man sitta ner på tunnelbanan bör man använda överdrivet mycket tantparfym.
nyuppvärm sittplats garanteras.

mina grannar ligger. å de ligger ganska högt.
nästan hela tiden.
jag ska lämna en lapp.
"hej grannar, jag bor härbreve å undrar om ni har utvidgad tortyrmetodik som involverar andra moment än att bara ligga högt så att folk som inte får ligga överdrivet mycket till exempel kära grannar som bor själva tvingas lyssna. Äter ni kanske inför svältande barn också? jag vill äta mina kokosbollar utan stön och juckstonck tack.
hej då från kära grannen.
hejdå!"

kanske så.
inte?
mm nej jag tror inte det heller.

måndag 24 november 2008

Replik du måste säga.



du kan sluta leta.
jag är här nu.

SushiPyntet



det blev slag.
mm
å så snack.
sen hel
tystnad. som ringar på vattnet var den. tystnaden.
sen pratade vi om råttor som var där dom inte borde vara. helt out of place.
å pratade vi om kroppsvätskor och var de inte borde vara.
helt out of place.
jag grät till och med. jag grät hos hon som hade pyntat så fantastiskt fint å
extensivt och lite
lite
tidigt.
helt out of place.
å ringarna blev tydligare å
mindre.
dom skrek titta på oss med hela
sin tystnad.
pilla på oss eller smek oss eller älska med oss eller busa med oss.
göra va fan som helst
skrek dom.
i sin hela tystnad

mm.

Mitt vatten, ditt vatten. Östersjön.

jag är rädd för att någon har simmat i mitt territorial vatten. tagit något som har och borde vara mitt.
helt utan att skicka in förfrågan eller visumansökan.
jag vet inte vad som är värst, att det försvunnit eller att det skedde utan att jag fick se pappersarbetet.
det hela gör mig förvirrad. ganska förvånad å
tydligen arg.
det krävdes lite reflexivt arbete för att kunna identifiera ilskan, men jag insåg,
mm jag är arg. å det värsta är att jag inte har någon egentlig rätt till
just denna pikanta känsla. rätten är kopplad till krav jag
inte heller egentligen har rätt till.
någon annan har definitivt simmat i mitt vatten,
kissat i min potta å
ätit av min ost.
jag undrar var i helvete jag har lagt det. kanske i hyllan, förmodligen i nå skåp hos dom som gjorde mig och uppfostrade mig.
mm, jag ska hitta fisken eller ubåtsspionen eller pottkissaren å jag ska
kyssa den i nacken som
tack.
tack för befrielsen.

torsdag 20 november 2008

Fundamentalism, en ism för mig

fundamentalt
känslomässigt uttråkad.
det måste
måste MÅSTE
måste, snälla
hända något snart. Innan
jag kollapsar av tråkihet.
det finns en anledning till varför fundamentalism
består av MENTAL.
jag blir mental om
inget händer.
snart.
sentimental
ge mig utsvävningar i hundratal.
vi kan ingå ett
hyresavtal. jag hyr lite av din hjärna. du får hyra lite hjärta. andrahandskontrakt i typ 3 månader.

mm va sägs?

onsdag 19 november 2008

sex drugs & rock n roll

våld

knark


sex,
elle såndära
mmvethettere
kärlek



en kort fråga bara















Jag kommer ofta på grejer jag vill veta
frågor jag vill ha svar på. Saker jag inte kan.
Det är så himla mycket jag inte kan. Frågor jag pestar mina vänner med, av ren jag måste veta hur månen ser ut från ovansidan nyfikenhet eller andra komma nära frågor.
Frågor som sätter min kunskap om dem på högsta prov. Frågor som bejakar sätt jag inte känner dem på och måste lista ut, få veta
sluta undra.
Frågor dom inte väntat sig. Jag älskar att se hur de klurar. Höra hur de resonerar och förundras över deras intelligens.
Se hur medvetandet i ögonen försvinner in i tanken, hur de hittar svaret och kommer tillbaka med det till mig och mina öron. Så jag kan stilla min nyfikenhet. Komma dem lite närmre, älska dem lite till.
Tvinga in dem i tankerum vi annars kanske lämnat outforskat och skrymslen vi kanske låtit förbli oupptäckta. Höra deras briljanta argument och följa deras banor i stundtals blind förundran över hur fantastiska dom faktiskt är.

Mm jag kommer fråga dig till du säger stopp

måndag 17 november 2008

söndag 16 november 2008

ignorans. en charmig dans

jag blev ignorerad idag.
av en fornstor kärleks
vän.
han tittade bort.
tydligt.
nästan demonstrativt, fast jag tror inte att han kanske menade att jag skulle se.
att han ignorerade mig.
han vände sig om. för att inte möta mig.
jag brukar nog inte bli ignorerad.
tror jag inte. inte sådär smygit demonstrativt. utan i sånna fall praktduktigt så att jag inte sett det, å ignorerandets meningen blivit uppfylld.
han ignorerade mig
å han tror att jag inte vet.
fast jag vet.
jag har inte kunnat sluta tänka på det.
jag skulle hejjat. kanske till å med kramat. då kanske jag skulle kunnat släppa det.
tänk att det finns personer som tycker så pass illa om mig.
att de ignorerar
mig
å att säga
hej.
det passiva föraktet.
på mackställe. å du tror jag inte märkte.
men detektiv daly missar inget.
inget säger jag.
daly,
detektiv daly.

tisdag 11 november 2008

m som i mod eller mat eller maktposition


En gång var jag så fruktansvärt förälskad, kanske nog kär fast det skulle jag aldrig berätta, i en man med ganska stora fötter. Du vet så där förälskad att man är så pirrig att det lägger sig ett helt motsägelsefullt lugn över en, och man är helt övertygad om att det löser sig. Man är så rädd och sårbar att bara blotta tanken på hur liten man är, är alldeles för mycket, så man glömmer helt bort att överhuvudtaget tänka på det. Därav det förbluffande, retsamma, lurande och motsägelsefulla lugnet.
Jag kunde inte tänka på något annat fastän det fanns massor av annat att tänka på, till exempel att blommorna slog ut, att Smulan var här för att stanna, att hjärtat nästan gick sönder och att skriken var så nära, nästan
nästan i örat.
Varenda gång jag ens vågade ta tanken till främre delen av hjärnan och blunda, känna det han sa och klura på om det kunde vara så, sköljde flämtande vågor av rädsla och misstro över hela mig och verkligheten
och jag suddade genast bort det, för att sen återvända igen två sekunder senare, lika rädd och lika nyfiken. Att det kunde vara så. Herregud att det kunde kännas likadant. Att han med de stora fötterna och skorna kanske kände liknande vill vara nära och lukta på huden och pilla i nacken och vila i ögonen. Att han kanske tänkte att kolla på henne, kolla hon är fantastisk, o roli och hon har så fint flygit rött sprött hår och att kroppen längtade, till det vi hållit onämnt alldeles för länge och saker som fanns att ta igen.
Ett ring å jag svimmande av förväntan och rädsla och herregud hur kan det vara så roli och bra och fint och överträffa nästan alla förväntningar och fantasier. Lugnet var förbluffande men totalt. En tydlig rot i magen och helt, helt
fel.
Jag har ganska bra fantasi, men inte hade jag en aning om att den skulle slå mot mig själv. Att hjärnan och själen målat upp en så verklighetsfrånkopplad bild som jag trodde var förankrad i verkligheten
påriktigt. Lugnet försvann och ersattes med vad i helvete vet du. Tillskrivna känslor, agerande utefter och herregud jag blir tokig av att folk gör det hela tiden. Sen blev det varmt och gick inte över fastän massa roli hände och jag försökte mitt allra bästaste.
Jag anar att det var för stort för mitt eget bästa.
Det var för stort för att ens ta sig an. Som en 12-bitars princesstårta helt själv. Men vi kunde väl ha delat. Du skulle fått rosen
jag lovar.

hej svar!



jag har en massa frågor. till dig till mig till framtiden, men just idag kretsar mina frågor kring, vilka människorna det är som skriver in och tävlar i bildtexttävlingar som går ut på att man ska hitta på en fyndig kommentar i en talbubbla. vem är det som gör detta? hur tänker man som skribent eller som person som väljer vem som vinner? det är ofta det märkligaste jag vet i gratistidningarna. herregud vad vinner man som är så obarmhärtigt skojigt att man kanske till och med betalar frimärke o kuvert för att få sin röst, eller förlåt sitt pratbubbleförslag hörd? jag gillar ord. jag gillar bilder även om det inte är suddiga. kombinationen har jag inte heller vanligtvis svårt för, men just denna form gör mig helt förvirrad. jag undrar bara hur man tänker. varför finns de? och varför, snälla varför är de aldrig roliga? vilka är de? vart komponerar man sin lilla mening och skrattar man gott för sig själv när man nöjt läser igenom resultatet 23 gånger bara för att korrläsa stavningen och överväldigas man av sin egen genialitet? skryter man sen vid publikation och visar man stolt upp för vänner kärlek och familj att, kolla gänget, kolla det är jag som skrivit i bubblan. jag måste tro att en dag kommer svaren på alla mina frågor och fram tills dess kommer jag dagligen att aningens elitistiskt skaka på huvudet och fortsätta fantisera om vindjackor fructisfrisyr eurodisko och pratbubblehumor.

mm du är det sämst agenten någonsin

söndag 9 november 2008

rum=väggar+golv ?







det är tydligt att rum fyllas med allt möjligt. fina roliga möbler. med ljus och ljud och kanske lukt. jag bodde förut i världens finaste lägenhet, med de allra finaste rummen i.
proppfylld med förväntningar. med framtid och önskningar. smackboomfylld till bredden att man nästan kunde ta i det, lukta på det och smöra det på mackan. det svåraste var att packa ner det där. lägga det i kartonglådor, sprida ut det och låtsas som om rummet var kalt. att det bara var rum med väggar och finaste golven och sälja den till överpris.
rum är ibland fyllda med tystand. fylld med din egen tystnad och man mår som en farmor i en gungstol, men
fylld med någon annans tystnad och overheaden ligger litelite snett. man kan inte riktigt sätta fingret på vad det är men nått är irriterande fel.
rum och innehåll. kontext och innehåll. form och innehåll. jag vill fylla rum, vill se skillnaden
och
känna dina fyllda rum.
mm komigenkompis, låt mig fylla ditt rum.
(schh det är inte färdigklurat. rummen kommer mera)