omedveten iscensatt anomali. utanför dess egentliga plats älskade inkongruens förlorade avvikelse. abnormitet- jag omfamnar dig.
söndag 28 december 2008
a room with a gaddamnd view motherfucker.
cake or death? death or glory?
"ja hör dig inte ring senare".
där finns i alla fall små små hål eller rum i verkligheten som tillåter visa tankar. ett rum av ständig vargtimme då man kan säga saker man annars aldrig vågar. tänka saker man annars inte skulle. där brukar min hjärna fantisera ihop bland annat, saker som en eventuell framtida kärlek kommer att stilla viska mina öron. saker en eventuell framtida kärlek kommer att göra. det är högst desturktivt. det är högst destruktivt tills man inser att oboy det finns kärlekar, forna framtida samtida, som överträffat fantasierna som skapats, i dessa verklighetens små hålrum. å det är när denna insikt kommer till mig som hjärnan flyttar hem till toppen på min kropp igen, gör ett skutt o hög femma till livet, lämnar verkligheten, rationaliteten och förnuftet åter, och gör saker. saker av förunderlig karaktär. saker med grund i de småsmå hålrummen av verkligheten som egentligen inte finns.
är man inte invigd kan det förvirra. o jag inviger sällan någon.
Årets julklapp
Räddaren i blå tuttklänning från söder.
fredag 19 december 2008
Nej men se, det är Tiina på KB
torsdag 18 december 2008
tvättdaly
tisdag 16 december 2008
Är det jag som är Linda?
det är typ gängbråk med biltut utanför mitt fönster. med skrik o gap o bråk o liv i hohoholken med arga röster och bilar och stampande repektive smygande steg.
det är tydligen någon som är jävligt eager att säga min granne något. denna milt uttryckt läskiga man megatutar mitt i natten med bilen, går runt och gormar i lilldungen o gapar bland tallarna. LINDA LINDA LINDA, ja tydligen heter hon så. LINDA LINDA VA FAN LINDA. jag såg att han där i lilldungen glutta på min cykel. den ska du ge fan i, skrek jag argt och hytte aggresivt med näven genom mitt intesåmycketpansarglasfönster.
SKOOOOOJA!!!!!!!!
jag satt livrädd i köket med luren i näven o tydligen övertygad att det var jag, jag själv som var LINDA, o svor över att hon som bor på söder inte svarade i sin jävla mobiltelefon nu när jag kommer att bli yxmördad av galen biltutarman.
sen kom jag på att jag inte är LINDA LINDA VA FAN LINDA. jag heter något helt annat och är tuff å hård som elefantben å att jag faktiskt bor o lever här å jag tänker inte ta nånjävla LINDA LINDA VA FAN LINDA skit mitt i natten bara för att hon råkar bo brevid mig. så jag satte på mig ytterjackan över snygga sova tightsen, min most skräckinjagande och respektivgivande skor för att gå ut å ha en snabb och förhoppningsvis konstruktiv konversation med gap o biltutmannen.
precis när jag i min farliga mundering tittar ut genom fönstret för att se om tokfan är kvar ser jag bilen dra åt helvete. å tack gode gud för det.
du har gapat ditt sista jävla gap på den här gatan mister. din sista tut är tutad under det här fönstert kompis. dra åt helvete och skicka inte kort din jävla jävel.
tänkte jag. ska jag säga. om det händer igen o köra en århus kata å se honom springandes av skräck försvinna in i söderorts dimman. jag ska skrika efter honom. dra åt helvete. å LINDA LINDA VA FAN LINDA kommer vara mig evigt tacksam. kanske koka kaffe varje morgon.
inatt blir natten då jag äntligen kanske kan få sova lite.
pliis. prätty pliis.
måndag 15 december 2008
lördag 13 december 2008
välmående
torsdag 11 december 2008
Mr Cohen, I think I love you
in the chelsea hotel.
giving me head on
the unmade bed.
tisdag 9 december 2008
Hej fego fegis!
åh.
Snask i väsk
Personlighetstest kompisprövning
fittsvampscelibat
och inte märkte det.
ställde skorna i hallen och bajslukten spred sig.
å fan va det luktar skulle du tänka en vecka elelr dagarna och timmarna
senare
å sen när du väl kom på att
å ma gaaad
jag har klivit i bajs så har det redan stelnat å
du måste skrapa bort det med en
kniv.
fast du hittar ingen verktygskniv så du måste ta en
kökskniv.
sen får du bajsmolekyler i munnen när du käkar
trots att du diskat den flera många
många gånger
för du är för snål för att slänga kniven å låter dina polare äta med den när dom kommer över.
sånt önskar jag.
å sån är du.
söndag 7 december 2008
Integrationsteorier.
tillbaka. såg en äta grodbakelse på en nanosekund och pratade med en som vet vad termen egentligen innebär.
foto by självutlösaren
lördag 6 december 2008
titta jag ser dig
för lite omväxling.
varje siffra har ett uppdrag,
ett val, någon att ringa,
en maträtt. vad som helst.
valen blir mindre. snävare och tydligare.
man kan ha utmanardagar och snälladagar när alla siffror bara är olika variationer på snask.
utmanardagar är varje siffra en läskig grej av olika karaktär. sånt som är läskigt på insidan eller kanske sånt som utmanar på utsidan.
berätta att du tänkt på honom.
ta tre steg i taget upp för trappan.
ringa samtalet. bara äta röda saker.
valen är gjorda och manifesterade,
förkroppsligade i tärningssiffrorna därför har man inget val.
man måste göra det. det som man redan bestämt.
å
då kommer det inte bli svårt att göra det heller.
en annan regel är att man får inte hitta på nya grejer till siffrorna förrän man gjort dem. så det gäller att vara smart när man bestämmer siffrornas innebörd.
jag vet att någon skrivit en bok om siffror
och val. jag vet inte vad den heter.
mm. nu är det bara att ordna tärning. gärna spexigt snygg i plast kanske självlysande siffror. så man kan tärna överallt utan att skämmas. kolla vad gör hon? hon kastar tärning. jaha ja hon måste vara väldigt uttråkad.
mm. helt korrekt
torsdag 4 december 2008
Relationernas jus cogens?
kläder tynger och i lager på lager
utanpå kroppen å man försvinner långt bort från där man trodde att man slutade.
vintern gör kroppen kompakt.
jag flyttar hela kroppen när jag vill vrida på huvudet och dubbelkolla så att ingen bilbussellerargcyklist vill göra mos av mig.
den blir spänd genom hela hela.
armarna in mot revbenen. händerna knutna.
rumpan knipen nästan hela dagen o man kommer hem
med träningsverk.
vinterns kompakta klumpandet måste förändras.
jag tror på täcke.
lördagsmornar.
onsdag 3 december 2008
Mitt hjärta på 42 street.
en lågoddsare är torsdag eftermiddag eller måndag efter kobra (om man inte är kulturtant och kobrakillen med ögonbrynet gör det för dig).
tisdag 2 december 2008
Detektivbyrån
måndag 1 december 2008
Ch hjärta E 4ever
som har en kärlek
som en gång var i det lilla landet i öst.
vän. hjärta. utlopp.
min vän. spegel spegel i
dörrhandtaget där, se till mig som liten
känner mig
känner dig, there is nothing we can do.
jo du kan vän. hjärta. utlopp. kärlek. spegel.
du kan.
samma hjärta som kan så bra
har pulkan på toaletten.
Surkål rövhål
söndag 30 november 2008
postkodsnyheterna
lördag 29 november 2008
Spårförnedring
i torsdags morse fick jag lov att stå på tunnelbanan. det var katastrofmycket folk och kroppen pressades mot dörrarna. samma dörrar öppnas vid gullmarsplan och min förkärlek till negativa rum och mellanavstånd å att mäta dessa avstånd
tvingade mig å
ögat att titta ner mellan perrongen och vagnen
och blicken fortsatte att ramla ner
ner
mot spåret. den dära glipan mellan visade mig hela vägen ner till spåret å vad får jag se? på spåret ligger
en oöppnad kondom.
förpackad.
ett misslyckat ragg.
förnedringen att ha kvar den var tydligen förstor för den tidigare kondomägaren. brännandes i bakfickan.
plånboken
eller väskan.
spelar ingen roll var den ligger, för ägaren vet att den fortfarande ligger kvar.
oanvänd.
förpackad.
ja hajjar. jag skulle med ha kastat den.
fast kanske hade man siktat i ansiktet på den som inte ville. ligg med mig eller dra, å ska du dra så kan du
dra åt helvete.
mm grattis kära pyntarbiovän
torsdag 27 november 2008
Geni strategi
nyuppvärm sittplats garanteras.
mina grannar ligger. å de ligger ganska högt.
nästan hela tiden.
jag ska lämna en lapp.
"hej grannar, jag bor härbreve å undrar om ni har utvidgad tortyrmetodik som involverar andra moment än att bara ligga högt så att folk som inte får ligga överdrivet mycket till exempel kära grannar som bor själva tvingas lyssna. Äter ni kanske inför svältande barn också? jag vill äta mina kokosbollar utan stön och juckstonck tack.
hej då från kära grannen.
hejdå!"
kanske så.
inte?
mm nej jag tror inte det heller.
måndag 24 november 2008
SushiPyntet
det blev slag.
mm
å så snack.
sen hel
tystnad. som ringar på vattnet var den. tystnaden.
sen pratade vi om råttor som var där dom inte borde vara. helt out of place.
å pratade vi om kroppsvätskor och var de inte borde vara.
helt out of place.
jag grät till och med. jag grät hos hon som hade pyntat så fantastiskt fint å
extensivt och lite
lite
tidigt.
helt out of place.
å ringarna blev tydligare å
mindre.
dom skrek titta på oss med hela
sin tystnad.
pilla på oss eller smek oss eller älska med oss eller busa med oss.
göra va fan som helst
skrek dom.
i sin hela tystnad
mm.
Mitt vatten, ditt vatten. Östersjön.
helt utan att skicka in förfrågan eller visumansökan.
jag vet inte vad som är värst, att det försvunnit eller att det skedde utan att jag fick se pappersarbetet.
det hela gör mig förvirrad. ganska förvånad å
tydligen arg.
det krävdes lite reflexivt arbete för att kunna identifiera ilskan, men jag insåg,
mm jag är arg. å det värsta är att jag inte har någon egentlig rätt till
just denna pikanta känsla. rätten är kopplad till krav jag
inte heller egentligen har rätt till.
någon annan har definitivt simmat i mitt vatten,
kissat i min potta å
ätit av min ost.
jag undrar var i helvete jag har lagt det. kanske i hyllan, förmodligen i nå skåp hos dom som gjorde mig och uppfostrade mig.
mm, jag ska hitta fisken eller ubåtsspionen eller pottkissaren å jag ska
kyssa den i nacken som
tack.
tack för befrielsen.
torsdag 20 november 2008
Fundamentalism, en ism för mig
känslomässigt uttråkad.
onsdag 19 november 2008
en kort fråga bara
Jag kommer ofta på grejer jag vill veta
frågor jag vill ha svar på. Saker jag inte kan.
Det är så himla mycket jag inte kan. Frågor jag pestar mina vänner med, av ren jag måste veta hur månen ser ut från ovansidan nyfikenhet eller andra komma nära frågor.
Frågor som sätter min kunskap om dem på högsta prov. Frågor som bejakar sätt jag inte känner dem på och måste lista ut, få veta
sluta undra.
Frågor dom inte väntat sig. Jag älskar att se hur de klurar. Höra hur de resonerar och förundras över deras intelligens.
Se hur medvetandet i ögonen försvinner in i tanken, hur de hittar svaret och kommer tillbaka med det till mig och mina öron. Så jag kan stilla min nyfikenhet. Komma dem lite närmre, älska dem lite till.
Tvinga in dem i tankerum vi annars kanske lämnat outforskat och skrymslen vi kanske låtit förbli oupptäckta. Höra deras briljanta argument och följa deras banor i stundtals blind förundran över hur fantastiska dom faktiskt är.
Mm jag kommer fråga dig till du säger stopp
måndag 17 november 2008
söndag 16 november 2008
ignorans. en charmig dans
av en fornstor kärleks
vän.
han tittade bort.
tydligt.
nästan demonstrativt, fast jag tror inte att han kanske menade att jag skulle se.
att han ignorerade mig.
han vände sig om. för att inte möta mig.
jag brukar nog inte bli ignorerad.
tror jag inte. inte sådär smygit demonstrativt. utan i sånna fall praktduktigt så att jag inte sett det, å ignorerandets meningen blivit uppfylld.
han ignorerade mig
å han tror att jag inte vet.
fast jag vet.
jag har inte kunnat sluta tänka på det.
jag skulle hejjat. kanske till å med kramat. då kanske jag skulle kunnat släppa det.
tänk att det finns personer som tycker så pass illa om mig.
att de ignorerar
mig
å att säga
hej.
det passiva föraktet.
på mackställe. å du tror jag inte märkte.
men detektiv daly missar inget.
inget säger jag.
daly,
detektiv daly.
tisdag 11 november 2008
m som i mod eller mat eller maktposition
Jag kunde inte tänka på något annat fastän det fanns massor av annat att tänka på, till exempel att blommorna slog ut, att Smulan var här för att stanna, att hjärtat nästan gick sönder och att skriken var så nära, nästan
nästan i örat.
Varenda gång jag ens vågade ta tanken till främre delen av hjärnan och blunda, känna det han sa och klura på om det kunde vara så, sköljde flämtande vågor av rädsla och misstro över hela mig och verkligheten
och jag suddade genast bort det, för att sen återvända igen två sekunder senare, lika rädd och lika nyfiken. Att det kunde vara så. Herregud att det kunde kännas likadant. Att han med de stora fötterna och skorna kanske kände liknande vill vara nära och lukta på huden och pilla i nacken och vila i ögonen. Att han kanske tänkte att kolla på henne, kolla hon är fantastisk, o roli och hon har så fint flygit rött sprött hår och att kroppen längtade, till det vi hållit onämnt alldeles för länge och saker som fanns att ta igen.
Ett ring å jag svimmande av förväntan och rädsla och herregud hur kan det vara så roli och bra och fint och överträffa nästan alla förväntningar och fantasier. Lugnet var förbluffande men totalt. En tydlig rot i magen och helt, helt
fel.
Jag har ganska bra fantasi, men inte hade jag en aning om att den skulle slå mot mig själv. Att hjärnan och själen målat upp en så verklighetsfrånkopplad bild som jag trodde var förankrad i verkligheten
påriktigt. Lugnet försvann och ersattes med vad i helvete vet du. Tillskrivna känslor, agerande utefter och herregud jag blir tokig av att folk gör det hela tiden. Sen blev det varmt och gick inte över fastän massa roli hände och jag försökte mitt allra bästaste.
Jag anar att det var för stort för mitt eget bästa.
Det var för stort för att ens ta sig an. Som en 12-bitars princesstårta helt själv. Men vi kunde väl ha delat. Du skulle fått rosen
jag lovar.
hej svar!
jag har en massa frågor. till dig till mig till framtiden, men just idag kretsar mina frågor kring, vilka människorna det är som skriver in och tävlar i bildtexttävlingar som går ut på att man ska hitta på en fyndig kommentar i en talbubbla. vem är det som gör detta? hur tänker man som skribent eller som person som väljer vem som vinner? det är ofta det märkligaste jag vet i gratistidningarna. herregud vad vinner man som är så obarmhärtigt skojigt att man kanske till och med betalar frimärke o kuvert för att få sin röst, eller förlåt sitt pratbubbleförslag hörd? jag gillar ord. jag gillar bilder även om det inte är suddiga. kombinationen har jag inte heller vanligtvis svårt för, men just denna form gör mig helt förvirrad. jag undrar bara hur man tänker. varför finns de? och varför, snälla varför är de aldrig roliga? vilka är de? vart komponerar man sin lilla mening och skrattar man gott för sig själv när man nöjt läser igenom resultatet 23 gånger bara för att korrläsa stavningen och överväldigas man av sin egen genialitet? skryter man sen vid publikation och visar man stolt upp för vänner kärlek och familj att, kolla gänget, kolla det är jag som skrivit i bubblan. jag måste tro att en dag kommer svaren på alla mina frågor och fram tills dess kommer jag dagligen att aningens elitistiskt skaka på huvudet och fortsätta fantisera om vindjackor fructisfrisyr eurodisko och pratbubblehumor.
mm du är det sämst agenten någonsin