det gick en film i lördags. på en av de kanaler min tv faktiskt besitter. det var i lördagskväll. när jag däckat av trötthet och
dukat under för oviljans spöken gick den.
när hon med pulka, du vet hon som kan så bra, äntligen fick skörda lite frukt från de frö och träd hon planterat innan jul. då i alla fall. när pol. mag:arna huserade konstfacksfesten och stod på rad för min kärlek. då låg jag hemma i min soffa av djurhud med en julklapp över mig. å såg en mycket stark bild av en kvinna som till synes inte fick plats i sin kropp. ångesten hon skulle depict tog över och växte och växte och växte tills kroppen var för liten.
jag vet att hon spela. å hon spela mycket bra, men herre hindugud vad jobbigt det blev i min egen kropp. det har inte varit något så vuxit därinne på väldigt länge, men hon gjorde det så tydligt.
allt fick inte plats. kroppen var för liten.
det var så tydligt att inte få plats i kroppen.
hugaligen hugaligen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar