demokrati fråga

idag skulle jag köpa biljetter till bob hund konserten på cirkus. två biljetter varav den ena andvänder rullstol. inte nog med att man inte kan boka på internet utan måste sitta en halvtimme i telefonkö, blev jag förundrad, förvirrad och förbannad när jag väl kom fram till själva människan i luren som skulle boka mina biljetter. det gick visst fint att boka en rulleplats men döm av min förvåning när människan berättar att de inte får platser brevid varandra, rulleplatsen och ickerulleplatsen. det där måste du förklara igen sa jag vänare än jag ville och människan dundra på om plats och platåer. kan man inte jobba runt detta fruktansvärda system frågade jag snällt men bestämt å nej, det kunde man inte. tydligen tycker cirkus att människor som använder rullstol bara ska ha andra vänner med rullstolar, men akta!! inte för många för det får bara plats TRE stycken på den där jävla platån. det är så fruktansvärt att jag ville gråta. mitt i luren ville jag gråta. människor som använder rullstol var varmt välkomna med en ledsagare på den där platån men inte sina vänner tydligen, och nej en vän ska inte behöva klä ut sig till ledsagare för att kunna sitta brevid sin vän som använder rulle. ska det verkligen vara såhär lackade jag ur i luren. vi kan ju inte bygga ut platån var svaret. jaha och varför inte? man måste ju tänka på vad ett uteblivit bygge av platån innebär- att individer som använder rulle inte kan gå på konsert med sina ickerullstolsbunda vänner utan att enbart kunna vinka till varandra. det är inte en byggnadsfråga, det är en demokratifråga. alla har inte rätt till att umgås med sina vänner på konsert på cirkus tydligen.
cirkus kommer imorgon ha ett argt mejl i sin mejlbox signerat
caroline daly- argast av dem alla.