våren

jag längtar till när det är ljust när man går hem från krogen.
å daggen gör rumpan blöt på morgonen. å man svär lite över att man VARJE gång blir lurad å att man faktiskt borde lärt sig för dagg ja det vet man ju hur dagg är och funkar.
jag längtar tills när fåglarna berättar att de höll vad de lova å
kom tillbaka.
jag längtar till de berättar utanför mitt fönster.
jag längtar till glass utomhus utan vantar.
jag längtar till när jag fryser i min vårjacka och inte kan bestämma mig om solglajjer
av
eller
på.
man vill ju inte att folk ska tro att man tror att man är kewl bara för att man råkar ha de på när det är monligt.
jag längtar till fryskänslan i brösten och lukten i näsan när man har på sig lite
för lite kläder. för optimismen är förstor och man lär sig aldrig. se daggen.
jag längtar till när skuggan lättar och lyckans antåg manifesteras med trumpter och mycket trummor